För det första vill jag
påpeka att storyline arbetet har varit spännande och lärorikt att få ta del av.
Störst fokus har varit på barnens tankar och upplevelse. Så det man har saknat
i grupparbete har varit barnen. I början av grupparbetet var det lite svårt att
få ett bra sammanhang. Vi hade alla många bra idéer det gällde att få ihop alla
idéer till ett bra sammanhang. Till sist tyckte jag att vi klarade detta bra,
då vi fick till en bra start och slut. I mitten av storylinen hade vi god
variation av olika aktiviteter som handlade om skräp och återanvändning. Det vi
hade i tanke under arbetet var att barnen skulle få vara delaktighet och få inflytande.
Under arbetet med
storyline har barnen fått erfarenheter av att skräp inte hör hemma i naturen
och fått tagit del av varför man inte ska slänga skräp. Men hjälp av skogens
djur som behövde hjälp har barnen fått varit delaktiga i detta projekt. Genom att
använda nyckelfrågorna fick vi reda på barnens förkunskaper. Barnen fick skapa
två karaktärer (Skogis och Vaktis) som skulle hjälpa dem att hålla undan allt
skräp. Lättman-Masch, Wejdmark, Jacobsson, Persson och Ekblad (2014) lyfter fram
att förmänskliga växter och djur berikar fantasin och berättelsen, som sedan
stimulerar till aktiviteter med barnen. De två karaktärerna fick vara med när
barnen utförde de olika aktiviteterna. Barnen
själva fick skapa ett hem till Skogis och Vaktis med hjälp av återvunnet material
och naturmaterial. Vi använde oss av återvunnet material och naturmaterial
eftersom konsumtionen är ett stort problem för vår miljö. Axelsson (2014) lyfter
fram att vi inser att den globala uppvärmningen är en ödesfråga för mänskligheter,
men fast vi vet det minskar inte konsumtionen. Det är viktigt att vi som
pedagog är bra förebilder för barnen och arbeta för en hållbar utveckling. Med
denna aktivitet att återanvända uppmärksammande vi barnen på att man inte
alltid behöver köpa material, utan återanvända det man har.
Vi fick med IKT i vår
storyline genom att barnen och vi pedagoger tog kort på processen som de sedan
fick ta del av. Sternö (2014) lyfter fram att man kan använda kameran på många
olika sätt genom att dokumentation, undersöka, utforska, bevittna och få syn på
något nytt. Genom att barnen får använda sig av bilderna får de möjlighet att
komma ihåg vad de har varit med om och tillsammans reflektera om sitt lärande
om hållbar utveckling. Ett annat tillfälle då barnen fick använda sig av IKT
var när de använda sig av olika spel på ipaden som handlade om att återvinna. Björklund
(2014) menar att vi kan engagera och lära barnen genom IKT. Vi vill variera lärande
om hållbar utveckling på ett roligt och lekfullt sätt. Ett sätt var att använda
ett roligt och lärande spel.
Vi har fått med de tre
olika aspekterna inom hållbar utveckling i vår storyline. Det är som Björklund (2014)
menar att de tre dimensionerna ekologiska, social och ekonomiska dimensionerna
smälter samman och skapar hållbar utveckling. För det första fick vi med
ekologiska dimension i vårt arbete genom att lära barnen att inte skräpa ner i
naturen, att återanvända och att återvinna. Den sociala dimensionen fick barnen
ta del av genom att lyssna på varandra och visa hänsyn till varandra och till
djuren. Björklund (2014) betonar att en viktig del av ett hållbart samhälle är
demokrati. Att man uppmuntrar barns åsikter och lär dem vilka rättigheter och
skyldigheter vi har för att skapa ett bra samhälle. Till sist fick vi med ekonomiska
dimensionen genom att visa barnen att man inte alltid behöver köpa nya saker,
utan att vi kan återanvända. Genom att inte köpa in för mycket onödigt material
kan man istället ha råd med att köpa in material som är av bättre kvalité och som
är miljömärkt.
Jag vill avsluta med att
detta arbete har varit lärorikt och storyline är något som kommer bli spännande
att prova detta med barnen. Den stora fördelen med att arbeta med storyline är
att man tillsammans med barnen skapar en berättelse och att de på ett lekfullt
sätt får vara med att skapa sitt egna lärande.
Av: Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar