Reflektion av storlyline

 Mina egna reflektioner

Hållbar utveckling är ett begrepp som innehar tre olika dimensioner som behöver sammankopplas ihop för att det kan bli en hållbar utveckling eftersom det är olika situationer där de olika aspekterna behöver tas hänsyn till men det handlar om en helhet. De tre är ekonomisk ,ekologisk och social dimension (Björklund , 2014) .

Vi har arbetat med storyline som innebar att vi pedagoger tillsammans barnen skapar en berättelse om en tid, plats om olika karaktärer som byggs på med hjälp av barnens intresse och idéer. Vi hade nyckelfrågor som ledde vidare arbetet de var : Vad är skräp? Vad gör man med skräp? Går skräpet att använda till något? Samt vad gör man av skräpet? Vårt arbete syftade bland annat att främja de olika dimensionerna i hållbar utveckling genom att barnen fick återanvända skräp som kunde användas en gång till till nya fina saker vilket i sin tur leder till ekonomisk hållbarhet eftersom inga nya material behövde köpas in, barnen byggde då ett hem av återvunnet material till skogis och vaktis. Läroplan för förskolan ( skolverket , 2016) framhåller att barnen ska få utforska och skapa och samtala och reflektera kring olika saker. Barnen fick en inblick i källsortering genom att få spela spel på Ipad på ett spännande och lärorikt sätt samt avslut genom att besöka en återvinningscentral där barnen fick se med egna ögon hur mycket skräp vi slänger och se hur de olika materialen sorteras.
Den viktigaste delen enligt mig handlar om social hållbarhet där barnen har varit inkluderade och fått chansen att påverka sitt eget lärande genom att vi utgick mycket utifrån barnens perspektiv när vi arbetade med de återvunna materialen. Samt att barnen fick prata och diskutera om hållbar utveckling kring hur vi som människor kan påverka den hållbara utvecklingen i framtiden.
Enligt läroplanen ( skolverket , 2026) menar de att varje barn ska ges möjlighet att utveckla respekt för allt levande samt omsorg för sin närmiljö. Vidare menar läroplanen att förskollärare ska sträva efter att barnen utvecklar förmåga att handla och förstå demokratiska principer med hjälp av deltagande i samarbeten och beslutsfattande situationer

Arbetet med storyline var en spännande metod att arbeta med för att lära barn om hållbar utveckling, jag hoppas att barnen fått med sig både kunskaper och positiva erfarenheter från arbetet. När barnen ser skräp ute eller hemma kanske de minns vart vissa skräp ska sorteras till. Det är en liten förhoppning jag har att barnen kan minnas något och ta med erfarenheterna hem för att så sätt få arbeta för hållbara utvecklingen. Jag tror att om barnen minns det som ett roligt arbete så blir det precis som läroplanen ( skolverket 2016) menar ett livslångt lärande som vi pedagoger ska arbeta för.

Av: Caroline  

Egna reflektioner

Egna reflektioner

Syftet med detta arbete var bl.a. att få barnen att lära sig mer om skräp, återanvändning och om vad man kan kunna skapa med skräpet istället för att kasta bort det. Barnen har under detta arbete utforskat naturen, plockat skräp och även använt deras kreativitet för att skapa karaktärerna Vaktis & Skogis, som de fick konstruera av naturmaterial de hade hittat i marken, men även av skräpet de hade hittat under skräpplockardagen. Björklund (2014) betonar hur viktigt det är att skapa av naturen. Björklund (2014) skriver “Om barnens nyfikenhet och intresse väcks till liv uppstår en lärandesituation där naturen och dess material får en central plats tillsammans med barnens kreativitet och skapande.” (Björklund, 2014, s.54)

Vi använde oss av arbetssättet storyline, vilket jag tyckte var en väldigt lämplig metod när det gäller att undervisa barn om naturvetenskap. Det var både ett lärorikt och kreativt arbetssätt. Enligt läroplanen (2016) ska lärandet vara roligt samtidigt som det är lärorikt, därför var storyline en väldigt passande metod enligt mig. 

Jag anser att vi lyckades få med de tre dimensionerna som Björklund (2014) diskuterade, d.v.s. de ekologiska, ekonomiska och sociala dimensionerna. Björklund (2014) menar att dessa dimensioner utgör viktiga aspekter för ett hållbart samhälle. Genom att använda oss av material från naturen och därmed inte slösa så mycket av förskolans pengar har vi arbetat ur ett ekonomiskt perspektiv. Barnens delaktighet, inflytande över olika beslut och samarbete tillsammans under arbetet tyder på att vi även lyckats med den sociala dimensionen, och även med den ekologiska dimensionen då barnen har återanvänt skräp, och därmed förhoppningsvis lärt sig mer om t.ex. skräp, dvs. att skräp inte behöver slängas. Ur ett ekologiskt perspektiv så är skräp bara ett exempel av saker man kan återanvända, om man t.ex. har en tröja man inte behöver så kan man använda den för att kunna konstruera t.ex. kläder till sina dockor, etc. 

Av: Khloud

Egna reflektioner

 

Vi har arbetat med Storyline som är ett arbetssätt där barn och pedagoger tillsammans bygger upp en berättelse. I berättelsen ska det ingå en tid, en plats samt en eller flera karaktärer. Tillsammans med barnen driver man berättelsen framåt. I vår Storyline har barnen fått skapa karaktärerna och dess egenskaper. Barnen har även fått skapa en miljö av återbruksmaterial eftersom vårt fokus ligger på hållbar utveckling. Eftersom barnen har arbetat med miljö på andra sätt tidigare vill vi nu att barnen ska ges mer förståelse om hållbarutveckling utifrån den tidigare kunskap de redan har om natur och miljö.

Förskolans läroplan (Skolverket 2016) säger att förskolan ska bidra till ett lärorikt samt kreativt och lustfyllt lärande. Barnen ska även ha delaktighet och inflytande. I detta arbetssätt med barnen har de fått komma med förslag och berätta vad de uppfattar som skräp samt om man kan göra något annat med skräp än att slänga det. Barnen får erfara vad hållbar utveckling är genom berättelsen med karaktärerna Skogis och Vaktis samt med variation genom olika aktiviteter som handlar om skräp. Tanken är att barnen på ett spännande, kreativt och roligt sätt ska få undersöka, utforska samt skapa och använda sin fantasi.

Vi hoppas på att barnen har fått förståelse för vad skräp är och att allt kanske inte är skräp utan kan återanvändas och bli något annat. Förskolans läroplan (Skolverket 2016) säger också att förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande, därför hoppas vi att arbetet  med hållbar utveckling kan bli synligt i barnens vardag. Exempelvis att barnen får ett medvetet tänk kring miljö och natur och varför vi behöver värna om den.

Björklund (2014) skriver om tre dimensioner som är viktiga för en global hållbar utveckling. Den ekologiska, ekonomiska och den sociala dimensionen. För att en hållbar utveckling ska bli möjlig är det viktigt att dessa tre samverkar och tar hänsyn till varandra. De tre olika dimensionerna blir synliga i vårt arbete. Den sociala dimensionen framkommer då barnen får delaktighet och inflytande genom tankar och förslag samt att vi har genomfört dessa och att vi betonat vikten av att lyssna på varandra för att det ska bli ett positiv klimat tillsammans.  Den ekonomiska dimensionen är att vi använt oss av återbruks- och naturmaterial vilket gynnar förskolans budget medan den ekologiska dimensionen framkommer av att det är bra för miljön att återanvända material samt undvika att slänga saker i onödan.

 

Axelsson (2014) skriver att det slängs för mycket och återanvänds för lite. Han betonar också att vi människor tycks vara mer rädda för att ändra vanor och beteenden än för de miljöproblem samt klimatförändringar som finns och orsakas av en misskött miljö. Därför  ville vi att barnen skulle få kunskap men också en känsla för att vilja använda gamla saker för att skapa något nytt.

 

 Storylinearbetet har inte upplevts helt oproblematiskt. För precis som Ideland (2016) menar ska vi undervisa barnen inom hållbarutveckling utan att lägga skuld eller krav på barnen över våra miljöproblem vi står inför i dag. Här är det också svårt att veta hur mycket barnen faktiskt ska veta samt lära sig om hållbar utveckling. Trots att vi alltid utgår från det kompetenta barnet så kan det vara en otydlig gräns för när man ger barnen kunskap om hållbar utveckling eller när man av misstag lägger krav på barnen. Detta är en utmaning som jag anser behövs ta stor hänsyn till i arbetet med en hållbar utveckling.

 

 

Sofia Brunnsby

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reflektion över läroprocessen

I fostrandet av handlingskompetenta medborgare ansåg MUVIN att aktiviteter som skräpplockning och källsortering är för smalt och leder till att man endast fokuserar på enskilda aktiviteter, Ideland (2016). I ett utav blogginläggen bearbetas detta i aktiviteterna, reflektionerna och samtalen där barnen är medkonstruktörer som utvecklar tankar kring hållbarhet med aspekter som återanvändning och återvinning då syftet med utbildning är att få individer till att tänka, Jickling (1992). Enligt läroplanen (2016) ska förskolan bistå barnen i att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas för att kunna bidra till en bättre miljö både här och nu och i framtid som är ett viktigt uppdrag och för att kunna genomföra det måste man börja någonstans och det gjorde vi genom att fokusera på skräpet. Grundandet av hållbar utveckling har skett till följd av människans påverkan på klimatet i vårt vardagliga liv, och som är något som vi alla har en del i, Naturskyddsförening (2018). Under arbetets gång har vi försökt greppa vidden av de tre aspekterna de ekonomiska, sociala och ekologiska och det genom att belysa ens egna roll i dessa aspekter som konsumtion men även hur man kan motverka de negativa följder som det genererar i genom belysa återanvändning, källsortering, byteshandel och minskad konsumtion. I lärprocessen har barnen upplevt, dokumenterat  och reflekterat i processen där förhoppningen är att barnen när de framtiden hanterar eller råkar ut för sopor så ska barnen använda sig av sina erfarenheter och erfara dem i mötet med sopor genom att istället för att bli rädd, passiv eller handlingsförlamad så ska barnen slåss av tanken "skräp, undrar vad jag kan skapa eller använda detta till(återanvända) för annars vet jag ju vad jag ska göra med det, återvinna det". Dock utgick detta arbete från vår nedskräpade skog och vår närmiljö, det hade varit givande att djupare utforska andra delar som påverkan som vår livsstil ger andra världsdelar och påverkan det har på natur, djur och människa. Men genom införandet av det sista brevet som avrundade arbetet möjliggjordes ett fortsatt arbete/samarbete med naturen då hållbar utveckling är ett pågående projekt och vem vet vart nästa uppdrag tar oss.

Reflektion

Reflektion om storyline arbetet

Under vårt storyline arbetet så har vi gjort en storylineplanering som en vägledning under arbetes gång då vi har översikt om vad vårat mål med arbetet är.  I vårt arbete har vi valt att arbeta utifrån dem tre dimensionerna ekologiska då barnen ska få kunskap att värna om miljön. Den ekonomiska om vi verkligen behöver köpa nytt varje gång eller kan vi återvinna detta? Den tredje dimensionen är den sociala då barnen lär sig att alla ska få det bra. För att föra lärandet vidare samt få en startpunkt så fick vi ställa nyckelfrågor samt en problemställning. För det är vi pedagoger som ska utmana barnen till lärande och de gör vi med att ställa nyckelfrågor. Våra nyckelfrågor är ”vad är skräp?” ” Vad gör man med skräp?” ” Går skräp att använda?” ”Vad gör man av allt skräp? ”. Genom alla dessa nyckelfrågor så väcks barnet intresse då nyckelfrågorna öppnar upp och uppmuntrar barnen att tänka, diskutera och samtala med varandra. 

 En problemställning är då exempelvis som vi har gjort i vårat storyline då barnen har hittat ett brev från skogens alla djur där dem ropar på hjälp eftersom deras skog var fullt med skräp. Här använde vi oss av vår ena nyckelfråga ”vad är skräp?” Här väcktes barnets tankar där dem fick berätta vad dem ansåg var skräp för dem. När barnen hade fått brevet så hade skogens djur utsett dem till skogsagenter då barnen tyckte detta var intressant och blev genast involverade i detta uppdrag där dem samtala och funderade hur dem skulle göra för att rädda naturen som alla djuren från skogen bor i. Att starta med ett brev väcker nyfikenhet hos barnen samt att vi får igång tankar hos barnen som i detta fall som handlar om skräp i naturen. I förskolans läroplan framhävs det att pedagogerna ska ge barnen möjlighet att få en förståelse hur deras egna handlingar kan påverka miljön dem befinner sig i samt att dem får lära känna sin närmiljö. För att barnen på förskolan skulle få en möjlighet att se att dem kan påverka ordnade vi ett skräp plockar dag för barnen på förskolan då barnen fick engagera sig att samla skräp av olika material samt hitta naturmaterial genom detta blir det ett gemensamt lärande då barnen får vara tillsammans och påverka naturen. Här lär sig barnen ta ansvar visa empati då barnen lär sig att värna om sin naturmiljö. Vilket menas att dem inte får bryta grenar, dem får inte plocka en viss svampsort eller mossa samt att dem inte får skada djuren som dem tar upp från naturen. Efter skräp plockar dagen tog barnen med sig materialet till förskolan för att undersöka materialet och samtala om dem. Då ställde vi den tredje nyckelfrågan ”vad gör man med skräp?” då barnen kom med olika förslag sedan tog barnen eget initiativ och kom med förslag att dem kunde skapa två karaktärer som kan vara ut i skogen när barnen är på förskolan.  I lpfö 98 reviderad 16 tar dem upp :

” Att barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar och lösningar.” (Lpfö98 reviderad 16)

Här fick barnen själva reflektera kring detta brev som dem har hittat ute i skogen. Då dem fick en problemställning då barnen fick själva lösa den problematik som har uppstått i skogen. Barnen samtalade även om materialet dem hade fått mig sig hem efter plockardagen. Under samlingen tog barnen eget initiativ och kom med förslag om att skapa två karaktärerna som skulle vakat skogen medans barnen är på förskolan. Med detta förslag ansåg barnen att det var en lösning till att inte skogen ska skärpas ner. Barnen använde sig utav naturmaterialet samt lite av skräpet dem hittade genom detta lärde sig barnen att återanvända materialet dem hade hittat ute i skogen. Genom detta lär sig barnen att skapa förmåga att konstruera och bygga av återvunnet material samt deras fantasi utvecklas då dem kan använda sin fantasi på ett nytt kreativt sätt. (Björklund ,2014) Dem lär sig även att vi inte behöver köpa material när dem vill skapa något. Detta gjorde barnen även när dem skulle bygga ett hus åt skogis och vaktis när det regna ute så kunden dem få bo i huset på förskolan. Här lärde sig barnen att ta hänsyn och leva sig in i andras situationer samt vilja hjälp andra då barnet lär sig att visa solidaritet. 

Barnen fick arbeta med IKT i förskolan där barnen fick spela ett spel som handlar om sortering av sopkärl där barnet ska placera in rätt material i rätt sopkärl. Genom detta lär sig barnen redan i tidigt ålder att sortera då dem ser detta som positivt i deras vardag. Genom att vi visar varför vi sorterar får barnen en insyn om vart vårt avfall hamnar någonstans samt vad som händer med den senare när vi har återvunnit den. Då det blir meningsfullt handling för barnet då dem ser att det händer något med de dem slänger (Björklund ,2014). IKT i förskolan är ett lärande medel som både utvecklar lärande på ett lärorikt och lekfullt sätt. För barnen är redan involverad i den digitala världen, då dem redan som små har digital kompetens eftersom dem redan i tidigt ålder möter surfplattor eller mobiltelefoner. I förskolans läroplan står det att förskolan ska arbeta med medier, kommunikativ förmåga och multiverktyg vilket kan då tolkas hur som helst av verksamheten eftersom det inte finns något som är tydligt skrivet. IKT eller digital kompetens finns inte skrivet som ett mål i förskolans läroplan men däremot finns det många förskolor som arbeta med IKT i förskolan då dem använder sig utav appar som utvecklar barnets lärande. Karin Forsling är en doktorand och lärarutbildare med IKT-inriktning hon menar på att den digitala kompetensen är inte enbart att köpa in surfplattor till förskolan där barnen kan se på film och spela spel begränsat tid tutan hon menar att förskolan ska ta IKT et steg framåt och låta barnen själva filma, fotografera samt använda surfplattan då barnet får en möjlighet att känna att den kan hantera tekniken samt får möjlighet att dokumentera sin vardag. (http://forskolan.se/alla-ska-ha-samma-mojligheter).  

Vi ville låta barnen även få komma naturen närmre så vi bestämde att barnen fick gå ut på en utflykt i naturen. Det är förskolan som har som uppdrag att sätta igång tänkande kring vårt förhållningsätt till vår miljö hur vi kan påverka den för att skapa ett hållbart samhälle. Björklund (2014) betonar att för barn är det nödvändigt att dem får möjligheten att få leka och lära sig av naturen genom att förskolan gå ut i naturmiljöer. För när pedagogerna och barnen är ute i naturmiljön får dem erfarenheter och skapar olika utgångspunkter som förskolan kan spinna vidare för att utveckla lärandet om naturmiljön. Här fick då barnen gå ut i skogen där dem fick leka ”kims skräpiga lek ”. Barnen här övade på sitt minne samt om materialet som fanns i pedagogens ruta. Här har redan barnen fått en bättre uppfattning om materialet. Barnen har även lärt sig att värna om naturen och utveckla sitt tänkande då barnen har fört samtal mellan varandra. Slutligen fick barnen besöka en återvinningscentral där dem fick ta med sig skärpet och sortera dem. Här fick en annan synvinkel vart soporna slängs samt att dem fick vara delaktiga och påverka genom att slänga soporna efter dess material.

Arbetet med storyline har varit intressant och lärorikt för mig . Jag kommer ta med detta arbetssätt i min framtida arbetsplats och arbeta tillsammans med barnen vilket kommer både vara lärorikt och lekfull lärande för dem.

Av : Aida 

Reflektion storyline arbete

Reflektion storyline arbete

Enligt hållsverigerent (2008) är storyline en bra metod att använda sig av för arbete kring hållbar utveckling med barn. Det håller jag med om då det är ett lekfullt och lärorikt arbetssätt. När barnen får vara med och delta i aktiviteter samt skapa karaktärer och en miljö kan de lättare förstå det verkliga livet och frågor kring miljön. I vårt arbete har vi fått med alla dimensioner ekologisk- socialt-  samt ekonomiskhållbarhet. Jag som pedagog och förhoppningsvis barnen, har fått en skarpare bild kring dessa dimensioner och hur man kan arbeta för en hållbar utveckling. Nyckelfrågorna i vårt arbete är: vad är skräp? Vad gör man med skräp? Går skräpet att använda? samt vad gör man av all skräp? Dessa frågor ställdes under aktiviteternas gång.

Ekologisk hållbarhet: Här har vi fokuserat på skräp samt källsortering och samtalat kring hur och varför källsortering är viktigt. Barnen fick även se vad som händer med skräpet när man källsorterar med hjälp av Ipad spel samt när vi besökte återvinningscentralen. Här fick barnen chansen att se hur en återvinningscentral såg ut i verkligheten och inte bara på ett spel. Med detta hoppas jag att chansen för sopsortering ökar samt att de är en god punkt för en hållbar utveckling.

Social hållbarhet: Vi har samtalat med barnen om att utveckla omsorg om sin närmiljö. Alla barn har även under arbetets gång varit delaktiga genom att de fått möjligheten till att samtala, samspela samt yttra sina idéer för en hållbar utveckling. Enligt skolverket (2016) ska verksamheten sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att yttra sina idéer och tänkesätt och även få möjlighet att forma sin omgivning.

Ekonomisk hållbarhet: Under arbetets gång har vi tillsammans med barnen tagit tillvara på skräp genom att skapa nytt och återanvänt det under flera tillfällen. När vi åkte till återvinningscentralen såg vi mycket skräp gamla burkar, kläder mm, därmed ledde det till att vi samtalade om att vi människor konsumerar mycket. Genom  att vi återanvände mycket skräp tillsammans med barnen hoppas jag på en förändring där de inser att vi inte behöver köpa utan att det går lika bra att återanvända gammalt material. Vi människor är duktiga på att köpa och sälja mycket, vi är mer rädda för att ändra våra vanor än miljöproblem vilket leder till att vi inte värnar om miljön (Axelsson, 2015).

Av: Chadia 

Reflektion av storyline om hållbar utveckling

För det första vill jag påpeka att storyline arbetet har varit spännande och lärorikt att få ta del av. Störst fokus har varit på barnens tankar och upplevelse. Så det man har saknat i grupparbete har varit barnen. I början av grupparbetet var det lite svårt att få ett bra sammanhang. Vi hade alla många bra idéer det gällde att få ihop alla idéer till ett bra sammanhang. Till sist tyckte jag att vi klarade detta bra, då vi fick till en bra start och slut. I mitten av storylinen hade vi god variation av olika aktiviteter som handlade om skräp och återanvändning. Det vi hade i tanke under arbetet var att barnen skulle få vara delaktighet och få inflytande.

Under arbetet med storyline har barnen fått erfarenheter av att skräp inte hör hemma i naturen och fått tagit del av varför man inte ska slänga skräp. Men hjälp av skogens djur som behövde hjälp har barnen fått varit delaktiga i detta projekt. Genom att använda nyckelfrågorna fick vi reda på barnens förkunskaper. Barnen fick skapa två karaktärer (Skogis och Vaktis) som skulle hjälpa dem att hålla undan allt skräp. Lättman-Masch, Wejdmark, Jacobsson, Persson och Ekblad (2014) lyfter fram att förmänskliga växter och djur berikar fantasin och berättelsen, som sedan stimulerar till aktiviteter med barnen. De två karaktärerna fick vara med när barnen utförde de olika aktiviteterna.  Barnen själva fick skapa ett hem till Skogis och Vaktis med hjälp av återvunnet material och naturmaterial. Vi använde oss av återvunnet material och naturmaterial eftersom konsumtionen är ett stort problem för vår miljö. Axelsson (2014) lyfter fram att vi inser att den globala uppvärmningen är en ödesfråga för mänskligheter, men fast vi vet det minskar inte konsumtionen. Det är viktigt att vi som pedagog är bra förebilder för barnen och arbeta för en hållbar utveckling. Med denna aktivitet att återanvända uppmärksammande vi barnen på att man inte alltid behöver köpa material, utan återanvända det man har.

Vi fick med IKT i vår storyline genom att barnen och vi pedagoger tog kort på processen som de sedan fick ta del av. Sternö (2014) lyfter fram att man kan använda kameran på många olika sätt genom att dokumentation, undersöka, utforska, bevittna och få syn på något nytt. Genom att barnen får använda sig av bilderna får de möjlighet att komma ihåg vad de har varit med om och tillsammans reflektera om sitt lärande om hållbar utveckling. Ett annat tillfälle då barnen fick använda sig av IKT var när de använda sig av olika spel på ipaden som handlade om att återvinna. Björklund (2014) menar att vi kan engagera och lära barnen genom IKT. Vi vill variera lärande om hållbar utveckling på ett roligt och lekfullt sätt. Ett sätt var att använda ett roligt och lärande spel.

Vi har fått med de tre olika aspekterna inom hållbar utveckling i vår storyline. Det är som Björklund (2014) menar att de tre dimensionerna ekologiska, social och ekonomiska dimensionerna smälter samman och skapar hållbar utveckling. För det första fick vi med ekologiska dimension i vårt arbete genom att lära barnen att inte skräpa ner i naturen, att återanvända och att återvinna. Den sociala dimensionen fick barnen ta del av genom att lyssna på varandra och visa hänsyn till varandra och till djuren. Björklund (2014) betonar att en viktig del av ett hållbart samhälle är demokrati. Att man uppmuntrar barns åsikter och lär dem vilka rättigheter och skyldigheter vi har för att skapa ett bra samhälle. Till sist fick vi med ekonomiska dimensionen genom att visa barnen att man inte alltid behöver köpa nya saker, utan att vi kan återanvända. Genom att inte köpa in för mycket onödigt material kan man istället ha råd med att köpa in material som är av bättre kvalité och som är miljömärkt.   

Jag vill avsluta med att detta arbete har varit lärorikt och storyline är något som kommer bli spännande att prova detta med barnen. Den stora fördelen med att arbeta med storyline är att man tillsammans med barnen skapar en berättelse och att de på ett lekfullt sätt får vara med att skapa sitt egna lärande.

Av: Anna