Reflektion
om storyline arbetet
Under vårt storyline
arbetet så har vi gjort en storylineplanering som en vägledning under arbetes
gång då vi har översikt om vad vårat mål med arbetet är. I vårt arbete har vi valt att arbeta utifrån
dem tre dimensionerna ekologiska då barnen ska få kunskap att värna om miljön. Den
ekonomiska om vi verkligen behöver köpa nytt varje gång eller kan vi återvinna detta?
Den tredje dimensionen är den sociala då barnen lär sig att alla ska få det bra.
För att föra lärandet vidare samt få en startpunkt så fick vi ställa
nyckelfrågor samt en problemställning. För det är vi pedagoger som ska utmana
barnen till lärande och de gör vi med att ställa nyckelfrågor. Våra nyckelfrågor
är ”vad är skräp?” ” Vad gör man med skräp?” ” Går skräp att använda?” ”Vad gör
man av allt skräp? ”. Genom alla dessa nyckelfrågor så väcks barnet intresse då
nyckelfrågorna öppnar upp och uppmuntrar barnen att tänka, diskutera och samtala
med varandra.
En problemställning är då
exempelvis som vi har gjort i vårat storyline då barnen har hittat ett brev
från skogens alla djur där dem ropar på hjälp eftersom deras skog var fullt med
skräp. Här använde vi oss av vår ena nyckelfråga ”vad är skräp?” Här väcktes
barnets tankar där dem fick berätta vad dem ansåg var skräp för dem. När barnen
hade fått brevet så hade skogens
djur utsett dem till skogsagenter då barnen tyckte detta var intressant och
blev genast involverade i detta uppdrag där dem samtala och funderade hur dem
skulle göra för att rädda naturen som alla djuren från skogen bor i. Att starta
med ett brev väcker nyfikenhet hos barnen samt att vi får igång tankar hos
barnen som i detta fall som handlar om skräp i naturen. I förskolans läroplan framhävs
det att pedagogerna ska ge barnen möjlighet att få en förståelse hur deras egna
handlingar kan påverka miljön dem befinner sig i samt att dem får lära känna sin
närmiljö. För att barnen på förskolan skulle få en möjlighet att se att dem kan
påverka ordnade vi ett skräp plockar dag för barnen på förskolan då barnen fick
engagera sig att samla skräp av olika material samt hitta naturmaterial genom
detta blir det ett gemensamt lärande då barnen får vara tillsammans och påverka
naturen. Här lär sig barnen ta ansvar visa empati då barnen lär sig att värna
om sin naturmiljö. Vilket menas att dem inte får bryta grenar, dem får inte
plocka en viss svampsort eller mossa samt att dem inte får skada djuren som dem
tar upp från naturen. Efter
skräp plockar dagen tog barnen med sig materialet till förskolan för att undersöka
materialet och samtala om dem. Då ställde vi den tredje nyckelfrågan ”vad gör
man med skräp?” då barnen kom med olika förslag sedan tog barnen eget initiativ
och kom med förslag att dem kunde skapa två karaktärer som kan vara ut i skogen
när barnen är på förskolan. I lpfö 98
reviderad 16 tar dem upp :
” Att barnen
ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera.
Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen
att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens.
Barnet ska också ha möjlighet att enskilt fördjupa sig i en fråga och söka svar
och lösningar.” (Lpfö98 reviderad 16)
Här fick barnen själva reflektera kring detta brev som dem har hittat
ute i skogen. Då dem fick en problemställning då barnen fick själva lösa den problematik
som har uppstått i skogen. Barnen samtalade även om materialet dem hade fått
mig sig hem efter plockardagen. Under samlingen tog barnen eget initiativ och
kom med förslag om att skapa två karaktärerna som skulle vakat skogen medans
barnen är på förskolan. Med detta förslag ansåg barnen att det var en lösning
till att inte skogen ska skärpas ner. Barnen använde sig utav naturmaterialet samt
lite av skräpet dem hittade genom detta lärde sig barnen att återanvända
materialet dem hade hittat ute i skogen. Genom detta lär sig barnen att skapa
förmåga att konstruera och bygga av återvunnet material samt deras fantasi
utvecklas då dem kan använda sin fantasi på ett nytt kreativt sätt. (Björklund
,2014) Dem lär sig även att vi inte behöver köpa material när dem vill skapa
något. Detta gjorde barnen även när dem skulle bygga ett hus åt skogis och
vaktis när det regna ute så kunden dem få bo i huset på förskolan. Här lärde
sig barnen att ta hänsyn och leva sig in i andras situationer samt vilja hjälp andra
då barnet lär sig att visa solidaritet.
Barnen fick arbeta med IKT i förskolan
där barnen fick spela ett spel som handlar om sortering av sopkärl där barnet
ska placera in rätt material i rätt sopkärl. Genom detta lär sig barnen redan i
tidigt ålder att sortera då dem ser detta som positivt i deras vardag. Genom att
vi visar varför vi sorterar får barnen en insyn om vart vårt avfall hamnar
någonstans samt vad som händer med den senare när vi har återvunnit den. Då det
blir meningsfullt handling för barnet då dem ser att det händer något med de dem
slänger (Björklund ,2014). IKT i
förskolan är ett lärande medel som både utvecklar lärande på ett lärorikt och
lekfullt sätt. För barnen är redan involverad i den digitala världen, då dem
redan som små har digital kompetens eftersom dem redan i tidigt ålder möter
surfplattor eller mobiltelefoner. I förskolans läroplan står det att förskolan
ska arbeta med medier, kommunikativ förmåga och multiverktyg vilket kan då
tolkas hur som helst av verksamheten eftersom det inte finns något som är
tydligt skrivet. IKT eller digital kompetens finns inte skrivet som ett mål i
förskolans läroplan men däremot finns det många förskolor som arbeta med IKT i
förskolan då dem använder sig utav appar som utvecklar barnets lärande. Karin Forsling
är en doktorand och lärarutbildare med IKT-inriktning hon menar på att den
digitala kompetensen är inte enbart att köpa in surfplattor till förskolan där
barnen kan se på film och spela spel begränsat tid tutan hon menar att förskolan
ska ta IKT et steg framåt och låta barnen själva filma, fotografera samt använda
surfplattan då barnet får en möjlighet att känna att den kan hantera tekniken
samt får möjlighet att dokumentera sin vardag. (http://forskolan.se/alla-ska-ha-samma-mojligheter).
Vi ville låta barnen även få komma
naturen närmre så vi bestämde att barnen fick gå ut på en utflykt i naturen. Det är förskolan som har som uppdrag att sätta igång
tänkande kring vårt förhållningsätt till vår miljö hur vi kan påverka den för
att skapa ett hållbart samhälle. Björklund (2014) betonar att för barn är det
nödvändigt att dem får möjligheten att få leka och lära sig av naturen genom
att förskolan gå ut i naturmiljöer. För när pedagogerna och barnen är ute i
naturmiljön får dem erfarenheter och skapar olika utgångspunkter som förskolan kan
spinna vidare för att utveckla lärandet om naturmiljön. Här fick då barnen gå
ut i skogen där dem fick leka ”kims skräpiga lek ”. Barnen här övade på sitt
minne samt om materialet som fanns i pedagogens ruta. Här har redan barnen fått
en bättre uppfattning om materialet. Barnen har även lärt sig att värna om
naturen och utveckla sitt tänkande då barnen har fört samtal mellan varandra. Slutligen
fick barnen besöka en återvinningscentral där dem fick ta med sig skärpet och
sortera dem. Här fick en annan synvinkel vart soporna slängs samt att dem fick
vara delaktiga och påverka genom att slänga soporna efter dess material.
Arbetet med storyline har varit intressant och lärorikt för mig . Jag kommer
ta med detta arbetssätt i min framtida arbetsplats och arbeta tillsammans med
barnen vilket kommer både vara lärorikt och lekfull lärande för dem.
Av : Aida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar