Reflektion över läroprocessen

I fostrandet av handlingskompetenta medborgare ansåg MUVIN att aktiviteter som skräpplockning och källsortering är för smalt och leder till att man endast fokuserar på enskilda aktiviteter, Ideland (2016). I ett utav blogginläggen bearbetas detta i aktiviteterna, reflektionerna och samtalen där barnen är medkonstruktörer som utvecklar tankar kring hållbarhet med aspekter som återanvändning och återvinning då syftet med utbildning är att få individer till att tänka, Jickling (1992). Enligt läroplanen (2016) ska förskolan bistå barnen i att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas för att kunna bidra till en bättre miljö både här och nu och i framtid som är ett viktigt uppdrag och för att kunna genomföra det måste man börja någonstans och det gjorde vi genom att fokusera på skräpet. Grundandet av hållbar utveckling har skett till följd av människans påverkan på klimatet i vårt vardagliga liv, och som är något som vi alla har en del i, Naturskyddsförening (2018). Under arbetets gång har vi försökt greppa vidden av de tre aspekterna de ekonomiska, sociala och ekologiska och det genom att belysa ens egna roll i dessa aspekter som konsumtion men även hur man kan motverka de negativa följder som det genererar i genom belysa återanvändning, källsortering, byteshandel och minskad konsumtion. I lärprocessen har barnen upplevt, dokumenterat  och reflekterat i processen där förhoppningen är att barnen när de framtiden hanterar eller råkar ut för sopor så ska barnen använda sig av sina erfarenheter och erfara dem i mötet med sopor genom att istället för att bli rädd, passiv eller handlingsförlamad så ska barnen slåss av tanken "skräp, undrar vad jag kan skapa eller använda detta till(återanvända) för annars vet jag ju vad jag ska göra med det, återvinna det". Dock utgick detta arbete från vår nedskräpade skog och vår närmiljö, det hade varit givande att djupare utforska andra delar som påverkan som vår livsstil ger andra världsdelar och påverkan det har på natur, djur och människa. Men genom införandet av det sista brevet som avrundade arbetet möjliggjordes ett fortsatt arbete/samarbete med naturen då hållbar utveckling är ett pågående projekt och vem vet vart nästa uppdrag tar oss.